Att så lite kan göra så mycket
Jag har fått höra att mina senaste bloggtexter varit sådär, bara låttexter... Men dom är ju så bra! Jag tror det är dags att sätta på en av låtarna för att väcka lite inspiration...
Så. Nu har det alltså gått ett tag. Jag har traskat runt här hemma i ensamhet rätt så länge. Varit "fri" från jobb. Varit utan uppgift och imorgon ska jag få några timmar på kontor och tjäna lite pengar. Jag har sedan några veckor känt mig redo att ta tag i vardagen igen. Kännt mig sugen och driven att göra roliga saker. Ett tag ville jag bara sitta i min före detta lägenhet och glo på tv:n från morgon till kväll. När jag vart av med min fristad och fick lov att flytta hem ville jag bara dö. Hur skulle min orkeslösa hjärna palla med att hjälpa till? Jag orkade ju knappt laga mat till mig själv eller gå ut med hunden...
Såå. Det gick okej, men tusan vad jag fick bita ihop! Och nu sitter jag här och känner mig rätt pigg, orkar hjälpa till. Fast lat är jag. Och i samma ögonblick som jag nu skrev det kom jag på att jag glömt dammsuga. Skit. Med det kommer konsekvenser...
Hur som helst. Det var i alla fall en mycket fantastisk Nina som genom en sen filmkväll gav mig lite spurt i baken. En otrolig film gjorde min hjärna aktiv och jag kunde inte få nog av den underbara fantasivärlden som gjorde mig gladare och muntrare.
Efter några dysta datatimmar hittade jag adlibris hemsida. Och där hittade jag i sin tur dom underbara böckerna om Edward och Bella. Så nu, några dagar senare, sitter jag här med liv i hela kroppen. Sprudlande glädje och ett stort leende på läpparna efter att ha pratat Twilight med Julia i några timmar. Förstås en massa annat också. Men just det faktum att vi knappt kan höras, för att sedan bara ringa upp. Prata om allt och lite till som om det var igår vi satt i soffan och kollade på nya filmer på Berga. Filmer som Nina köpt. Nya bra filmer. Och nu var det ju nästan så fast på distans. Julia på gotland/i skara, Nina i södertälje och jag i sollentuna. Alla återsamlade på en spirituell nivå kan man säga. Det liksom känns som att vi, trots avstånden, inte glider isär. Vi är fortfarande VI. VI är fortfarande elvan på något sätt. Enade i soffgruppen med oboy i en varsinn kopp. En Sara med frusna ärtor och skolböcker vid köksbordet. Ida med Dregen på väggen, en bok i handen och musik i öronen liggandes i sängen. Nina och hennes stora chokladkaka i soffan. Julia lutad mot henne med ögon som nästan är stängda, snart sovande. Så många gånger som jag suttit i andra soffan, iaktagit alla mina bästa vänner och hoppats att dom skulle finnas kvar för evigt. Jag har pressat in minnena i mitt huvud för att alltid minnas om någon av oss skulle komma bort. Men just nu är ni alla kvar på något sätt, ni finns runt omkring mig. Och jag älskar er så mycket!
Och eftersom jag inte fick lägga in en låttext skriver jag in låtarna ni måste lyssna på!
Muse - Supermassive Black Hole
Paramore – Decode
Mute Math – Spotlight
Collective Soul - Tremble For My Beloved
Paramore - I Caught Myself
The Black Ghosts - Full Moon
Blue Foundation - Eyes On Fire
Iron & Wine - Flightless Bird, American Mouth
Rob Pattinson - Never Think
Och, till sist:
Ögongodis bara till dig Julia!
URL: http://kaktuskramar.blogg.se/
Mums mums, tackar så mycket!
Jag önskar att jag inte hade något annat att göra än att sitta och prata i telefon med dig och andra människor som betyder nåt, ska vi höras snart igen?