Hur kommer det sig att alla snygga killar som man börjar gilla visar sig vara stygga killar?
Hur kommer det sig att ju mer man öppnar sig, ju mer skadad kommer man att bli?
Hur kommer det sig att det man mest av allt vill ha är det minst sannolikt att man får?
Hur kommer det sig att jag gör allt det jag gör trots att jag vet allt detta?

För att det är värt det. För att känslan när det går vägen väger upp för allt som upplevs som skit.

Jag kan se på dig idag och förstå varför vi är, och var, en dålig idé. Det är för att du inte är värd mig. Men för att jag skulle få chansen att förstå det var jag tvungen att testa, jag var tvungen att ge allt. Jag var tvungen att våga älska. Du vågar inte. Jag tänker för ofta på dig fortfarande, mitt hjärta slår fortfarande extra slag när jag ser dig. Men skillnaden nu mot förr är att jag vet att du är fel. Jag vill inte längre ha dig för jag har insett att jag är värd någon som bryr sig på riktigt, någon som placerar mig högst upp på piedestalen. Jag förtjänar helt enkelt bättre.