Confused...
Sedan är det dagar då det kvittar vad jag väljer att göra. Allt blir skit. Det är sådana dagar jag vill vakna upp med Nina bredvid efter en fest eller något annat påhitt eller bara åka hem till Åsa och ha en sådan där söndag som bara vi kan ha. Jag längtar tillbaka till våra glada, trötta och obittra söndagar. Vart tog dom vägen? När vart vi sådana krigande individer som slåss om vems åsikt som är viktigast och riktigast? Jag vill inte vara med mer! Jag vill lämna våra tjaffsiga idiotiska påhitt bakom oss och återta våra underbara softarsöndagar som ställer livet till rätta för mig. När jag får sån här panik är det precis en Åsa eller en Nina som jag kan snacka med och som ordnar upp det. Idag är alltså en sån där dag då jag är förvirrad och beredd att fatta inte så kloka beslut. Som jag lovat mig själv att inte göra. En sån dag då jag behöver en riktig vän.
Så, snart så ska jag iväg till en kompis på kräftskiva. Jag är bjuden till en annan kompis också på lite tjejkväll med vin och så. Och för några dagar sen hade jag svårt att bestämma mig för vad jag skulle göra men idag känns det rätt så självklart att jag ska åka och träffa mina gamla vänner och min Åsa på kräftskivan. Undras hur det känns imorgon?
Det är det som är problemet...
Whoopsi
Random play.
Välkommen till krogens värld.
Just nu är jag en sån där fattig själ som hellre spenderar mina pengar på hästen men snart, när jag har en vän eller två med mig, ska jag ut. Och först ska jag förfesta på min ouzo som jag fick av Jill. Tack Jill. Jag fick då även rekomendationen att shotta detta starka berusningsmedel. Skall så göra. När jag är ledig och rik. Eller i alla fall mindre fattig...
Så. Snart fyller Nina 20 år. Jag ska bo hos henne, hjälpa henne att ta emot hästen och sen ska vi festa. Kanske blir det då jag kommer shotta min ouzo. Om jag tror rätt kommer Nina inta mer än mig. Fortare. Och jag kommer bli fullast. Eller, förlåt, ONYKTRAST. Men må bättre än henne dagen efter. För jag är så jevla bra på att dricka vatten i tid. Och så brukar vi avsluta med kebab. På tälje kebab anar jag... Fast kanske kan man tvinga Ninisen att dra sin sexiga bak till stan? Som i centralen, inte södertälje stad... Och antagligen kommer jag bli lika danstokig som vanligt, jag varnar om att jag kan befinna mig i närheten av bord/podier. Ibland iförd kort kjol. Se till att välja snygga men väl täckande trosor. Annars kan det bli lite för galet för mitt eget bästa. Sen var det ju det där med att pussa på Nina, jag försöker ju hålla mig men det är svårt. Hon är ju så najs! (Om ni bara kunde se hur stort jag ler). En utekväll med Nina blir aldrig fel. Jag längtar verkligen, det var så länge sen nu. Vi ska skaka rumpa så det är sjukt åt det!!!
Otroligt kul unghäst
http://www.youtube.com/watch?v=wrqBoxPi70Q&feature=related
Kolla in denna otroligt roliga häst, bara ett tips från mig till dig.
Helt lost. Jisses...
Jag har verkligen svårt för vissa typer av människor. Dom intresserar mig inte och deras liv är så olika mitt. Mitt sätt att leva är på ett annat plan, vi kommer heller aldrig hamna på samma nivå. Jag kommer alltid vara den extrema "utstickaren"... Jag fattar inte vad jag håller på med just nu. Jag är inte intresserad. Jag vill bara göra saker, nya saker. Andra saker. Fast mest av allt vill jag bara trolla bort allt det gamla och samla in massor av nytt. Och lättast blir ju det om man helt byter riktning. Dramatiskt. Jisses!
Pausa, skit i alla krav.
Klojjsan har fått en veckas semester. Det har jag också. Från ridningen och träningen, inte från jobbet. Hon har fått gått och skrotat hela dagarna i hagen med sin nya kompis Bhilda, en bitchig men gó Briar-dotter i samma ålder. Själv har jag gett mig ut i dejtingsvängen igen tror jag. Känns lite konstigt... Jag är inte van vid att det rullar på vidare utan Patrik. Fast nu, äntligen, känns det rätt passé. Han är den där perfekta men uttjatade filmen på kassetten som det bara är dags att banda över. Det är det jag håller på med nu. Han är nummer två på den listan. En av två stora kärlekar skulle jag tro... Konstigt hur betagen man kan bli i någon på så kort tid. Och konstigt hur länge man kan fortsätta älska någon. Robin. I över tio år. Fan vad jag älskade honom...
Men nu är det dags att gå vidare, inte glömma kanske men lägga på hyllan och minnas det bra. Jag minns mycket bra saker. Många bra tillfällen. Jag har så många fina minnen. Roliga och skrattretande. Romantiskt och livligt. Levande. Jag minns och jag vårdar det fina. Jag har nya fina minnen, nya vänner, nya roliga händelser. Jag ler, skrattar och har roligt utan de gamla kärlekarna. Men nu vet jag säkert att jag inte har något intresse i att fästa mig, jag vill inte skapa någon mer dramatik utan bara följa dom steg jag tar. Ibland blir det kanske åt fel håll men man lär ju av sina misstag. Och man lever bara en gång. Så nu ska jag verkligen se till att leva, leka och ha roligt. Och den här gången ska jag banne mig hålla det.
Så, jag har gjort mycket olika roliga saker. Jag har varit på fest hon Åsa. Jag har varit iväg med nytt folk jag lärt känna. Vart på raggarträff, badat och solat, vart iväg på hästtillställning, ridit och umgåtts med folk i stallet, åkt motorcykel och haft filmkvällar. Gosat loss med vänner och bekanta, och även mindre bekanta... Haft det jäkligt bra helt enkelt! Och det ska jag fortsätta med.
Min vän, mina vingar. Min tillflykt.
Det var äntligen fredag. Samtidigt fasade jag för att åka iväg. Jag tog ut extra semesterdagar, slet med dressyrprogram och pressade Khloé till det yttersta. Jag var stenhård och åkte ofta hem med känslan att jag satt för mycket press på henne... Så när morgonen kom, jag satte mig i bilen och höjde radion och sjöng med i låtarna, kände jag mig nervös. Skulle hon klara av att gå en hel helg? Jag kände mig osäker, tveksam. Allt skulle packas. Träns, lindor, skydd, glansspray och så vidare, inget fick glömmas bort. När allt var packat fixade jag med Klojjsan och mockade, pratade med dem i stallet och fixade lite mer. Till slut, när Anders, Caroline och Amanda kom skulle hon äntligen in i transporten. Bara det att hon vägrade gå in. Vi tjaffsade i nästintill en timme och hon vägrade. Det var hennes protest mot att jag varit så hård. Det var i alla fall vad det kändes som just då... Jag kände mig hjälplös och elak, snälla älskade, kan du inte bara gå in?!? Snälla och otroligt rara Marit ryckte in och fick in oss i transporten, bara genom det fick hon mig lugnare. Det är därför jag beundrar henne, hon får alla så lugna och fokuserade. Häst som ryttare.
Vi rullade iväg med damen i transporten, allt gick bra och hon stod där som ett ljus. Vi stannade på vägen för att äta på alla bilförares heliga restaurang - Mc Donalds. Klojjsan fick morötter och äpplen på påse. Anders hade försökt tuta i henne lite betfor innan men det ville hon inte ha, inte förän jag erbjöd henne det. Så med törsten släckt och lite gott i magen så åt hon förnöjt sitt hö igen. Amanda och jag satte oss att sova lite igen och vi åkte vidare mot Halmstad. Väl framme fick hon komma in i sin box och pusta ut, äta lite hö och få lite salt i uppblött krafft. Vi åkte och åt på den lokala pizzerian så fort Sanna med familj kommit med Kalahari. På lördagen var det dags för utställning. Jag och min brutna tå skulle springa fort som attan inne i ridhuset och visa hur fin Klojjsan faktiskt är. Vi började med vår klass runt ett-tiden, Klojjsan stod lugnt och tittade sig omkring. När det var vår tur var jag rejält nervös, men jag tycker att det gick bra. Jag var nöjd och lilltjejen skötte sig superbra. Hon fick 38 poäng av 50 och vart placerad 3:a i sin klass.
Efter en lyckad lördag var jag peppad men trött inför söndagen. Då var det dags för uppsutten gångartsbedömning och hoppning samt även för vårt dressyrprogram till musik. Så efter en tidig kväll låg jag och sov som en stock. För vid halv nio-tiden skulle vi rida inför domarna igen. På morgonen fixade jag i ordning lilltjejen och begav mig iväg för att rida fram lite smått. När vi skrittade och väntade på vår tur började det pirra lite i magen igen men Klojjsan var lika lugn som vanligt. Man kan tro att ingenting berör den damen...
Även här gick det mycket bra, hon fick 7:or på skritt, trav samt galopp och en 8:a på allmänt intryck. Efter lunch gjorde sig nerverna påminda igen. Det var dags för hoppningen och jag som bara har hoppat 4-5 gånger i år... Det kändes lite pirrigt men eftersom man fick välja höjd så tänkte jag att 70 cm skulle vi nog klara av. Hon skötte sig super och var lugn som en filbunke. Kollade lite på blommorna bredvid hindren när jag travade runt med då hon förstod att vi skulle hoppa sög hon ordentligt tag i hindren. På teknik och förmåga fick hon en 6:a och på temperament och allmänt intryck fick hon en 8:a. Hon var helt fantastisk min prinsessa!
När jag började rida denna tjej för ett år och tre månader sedan hade jag aldrig kunnat tro att vi skulle ha kommit så här långt på så kort tid. När vi red "visa vad du kan" sist av allt så var hon trött och kände inte för att visa upp sig mer. Men jag är endå fruktansvärt nöjd med henne, hon har skött sig utomordentligt bra.
Vi har tränat förvänd galopp, vi har tränat enkla byten, skänkelvikningar och galoppfattningar inför detta. Vi har nött bakdelsvändningar och jag har flera gånger åkt hem och berättat för min mamma om hur duktig hon varit. Hur perfekt hon utfört varje moment och om hur hårt hon kämpat för min skull i värmen.
Jag har satt en enorm press på henne och hon har ställt upp på mig till 100 % i allt jag bett henne om. Alla svåra och jobbiga rörelser jag bett henne genomföra har hon kämpat med och utfört med briljans.
Att ha henne som min vän är en ära.
Varje dag kämpar och sliter hon för att jag ska bli nöjd med henne och allt hon kräver tillbaka är att jag, bara för en kort stund, står och håller hennes huvud i mina armar.
Att jag viskar i hennes vackra och välformade öron att jag älskar henne.
Att jag kliar henne då hon inte når och att jag kramar om hennes hals.
Som tack för dessa små ömhetstecken ger hon mig så mycket.
Hon är mina vingar och min frihet.
Hon är mitt sätt att komma bort och glömma allt jobbigt.
Hon är min vän, min stora kärlek och jag älskar henne av hela mitt hjärta.
Is there love, tonight
When everyone's dreaming
Of a better life
In this world
Divided by fear
We've got to believe that
There's a reason we're here
Yeah, there's a reason we're here
Cause these are the days worth living
These are the years we're given
And these are the moments
These are the times
Let's make the best out of our lives
See the truth, all around
Our faith can be broken
Our hands can be bound
But open our hearts
And fill up the emptiness
With nothing to stop us
Is it not worth the risk?
Yeah, is it not worth the risk?
Cause these are the days worth living
These are the years we're given
And these are the moments
These are the times
Let's make the best out of our lives
And even if hope was shattered
I know it wouldn't matter
Cause these are the moments
These are the times
Let's make the best out of our lives
These days with you are the days worth living
Utställning
Riksutställning halmstad 2-3 augusti
Khloé vart tilldelad följande poäng och kommentarer:
Shagya-typ: 8 - God rastyp, ädel.
Huvud, hals, bål & kors: 8 - Vackert huvud, väl ansatt, välformad hals, bra bog, markerad manke, något toppigt kors.
Extremiteter samt rörelsernas korrekthet: 7 - Kort, smal has, något outvecklade ledgångar.
Rörelsemekanik i skritt: 7 - Ren, taktmässig, önskas något mer framåtgripande.
Rörelsemekanik i trav: 8 - Lätta framåtgripande travrörelser.
Poäng: 38 / 50 - en tredje placering för tösen.
Gångartsbedömning:
A. MEKANIK
Skritt: 7 - God takt, avspänd.
Trav: 7 - Något kort, god balans (bra arbetsform), svag elasticitet.
Galopp: 7 - God takt/rytm, bra balans.
Medelbetyg: 7
B. ALLMÄNT INTRYCK
Hörsam med god framåtbjudning, samarbetsvillig och lydig, mycket gott förtroende, hästen rids i en ändamålsenlig form.
Ryttarens inverkan:
Bra ridning! Välriden häst.
Uppsutten hoppning:
A. TEKNIK OCH FÖRMÅGA
Betyg - 6
Balans - frånsett galoppen, god.
Taxering - något osäker.
Benteknik - hänger med frambenen.
Övrigt - måste kunna bibehålla galoppen.
B. TEMPERAMENT OCH ALLMÄNT INTRYCK
Betyg - 8
Uppmärksamhet - god
Samarbetsvilja - god
Förtroende - mycket gott
Sinnelag - samlad
Spänning - avspänd
Det gick super och hela helgen känns väldigt lyckad.