Pausa, skit i alla krav.
Klojjsan har fått en veckas semester. Det har jag också. Från ridningen och träningen, inte från jobbet. Hon har fått gått och skrotat hela dagarna i hagen med sin nya kompis Bhilda, en bitchig men gó Briar-dotter i samma ålder. Själv har jag gett mig ut i dejtingsvängen igen tror jag. Känns lite konstigt... Jag är inte van vid att det rullar på vidare utan Patrik. Fast nu, äntligen, känns det rätt passé. Han är den där perfekta men uttjatade filmen på kassetten som det bara är dags att banda över. Det är det jag håller på med nu. Han är nummer två på den listan. En av två stora kärlekar skulle jag tro... Konstigt hur betagen man kan bli i någon på så kort tid. Och konstigt hur länge man kan fortsätta älska någon. Robin. I över tio år. Fan vad jag älskade honom...
Men nu är det dags att gå vidare, inte glömma kanske men lägga på hyllan och minnas det bra. Jag minns mycket bra saker. Många bra tillfällen. Jag har så många fina minnen. Roliga och skrattretande. Romantiskt och livligt. Levande. Jag minns och jag vårdar det fina. Jag har nya fina minnen, nya vänner, nya roliga händelser. Jag ler, skrattar och har roligt utan de gamla kärlekarna. Men nu vet jag säkert att jag inte har något intresse i att fästa mig, jag vill inte skapa någon mer dramatik utan bara följa dom steg jag tar. Ibland blir det kanske åt fel håll men man lär ju av sina misstag. Och man lever bara en gång. Så nu ska jag verkligen se till att leva, leka och ha roligt. Och den här gången ska jag banne mig hålla det.
Så, jag har gjort mycket olika roliga saker. Jag har varit på fest hon Åsa. Jag har varit iväg med nytt folk jag lärt känna. Vart på raggarträff, badat och solat, vart iväg på hästtillställning, ridit och umgåtts med folk i stallet, åkt motorcykel och haft filmkvällar. Gosat loss med vänner och bekanta, och även mindre bekanta... Haft det jäkligt bra helt enkelt! Och det ska jag fortsätta med.