Det var en gång...
2008-06-22
Det var en gång en liten flicka. Hon hade en typisk uppväxt med skilda föräldrar, livet var inte alltid enkelt men det ordnade sig på bästa sätt. Att växa upp är alltid svårt och kommer så alltid att vara...
Åren går ju som bekant väldigt fort när man har roligt, helt plötsligt var flickan lågstadieelev med många stora kärlekar på rad. Bland annat var den snuskiga pojkbacillen nu utdöd. I slutet av denna treårsperiod vart flickan mycket kär i en viss rödhårig pojke men även i hästarna (föga överraskande, det fanns ju antydningar sedan två-års åldern...). Den rödhåriga pojken som lyssnade på Hanson och Nirvana med vattensköldpaddor stannade kvar och hästarna flockades. För att nämna några stora kärlekar kan vi ta Naron, Silver och Champion. Detta var under mellanstatieåren. Pojkar kommer och går, rödhårig blir blond, blond blir svart men hela tiden är det samma söta fräknar som täcker de runda kinderna. Högstadiet är en svår tid, allt är snurrigt och den enda stabila platsen är stallet. Hur mycket pojkar hon än snubblar över är det hästarna i stallet som har den största delen av hennes hjärta. När flickan blev tillsammans med den fräkniga svarthåriga pojken var livet bra. Hon var kär. När det tog slut ett år senare var flickan förkrossad. Det var en viss ponny som fick henne att glömma bort sitt brustna hjärta. Tango, min vän, mina vingar...
När även ponnyn försvann vart flickan tvungen att byta ställe i livet, det fick bli hästar på heltid. Hela dagarna var hon i stallet, om inte på skolan så på fritiden. Det var då Shimisen kom in i hennes liv och gjorde allting så mycket lättare. Hon bar henne över ängarna så att flickan återigen kunde lämna problemen för en stund. Nya vänner och nya hästar stärkte henne, gjorde henne levande och glad. Efter Shima tog hon hand om Silla och vaktade Pexie för att sedan finna sitt eget älskade busfrö - Dennis... Tillsammans gjorde de så mycket roligt, han raderade rädslor ur hennes inre och fick henne att tro på att hon faktiskt var bra. När Dennis sedan skulle hem och flickan skulle lämna tryggheten och gå ut i verkliga livet var det tungt. Som tur var råkade flickan träffa på en annons om en supersöt liten tösabit på drömmarnas ö. När dessa två sågs var det oförklarlig vänskap från första stund, hennes totalt tomma blick fångade flickans intresse och deras början tillsammans var magisk. Allting flickan kände förstod hon, två individer blev till en själ. Ingenting kan få flickan att släppa sin lilltjej, hon betyder så mycket för henne. Det kommer hon alltid att göra.
Jag kommer aldrig släppa dig Sessan, det spelar ingen roll om du aldrig blir någon prestationsdam. Du sitter för djupt i mitt hjärta, det skulle göra alldeles för ont att karva bort dig. Du är min älskling.
Åren går ju som bekant väldigt fort när man har roligt, helt plötsligt var flickan lågstadieelev med många stora kärlekar på rad. Bland annat var den snuskiga pojkbacillen nu utdöd. I slutet av denna treårsperiod vart flickan mycket kär i en viss rödhårig pojke men även i hästarna (föga överraskande, det fanns ju antydningar sedan två-års åldern...). Den rödhåriga pojken som lyssnade på Hanson och Nirvana med vattensköldpaddor stannade kvar och hästarna flockades. För att nämna några stora kärlekar kan vi ta Naron, Silver och Champion. Detta var under mellanstatieåren. Pojkar kommer och går, rödhårig blir blond, blond blir svart men hela tiden är det samma söta fräknar som täcker de runda kinderna. Högstadiet är en svår tid, allt är snurrigt och den enda stabila platsen är stallet. Hur mycket pojkar hon än snubblar över är det hästarna i stallet som har den största delen av hennes hjärta. När flickan blev tillsammans med den fräkniga svarthåriga pojken var livet bra. Hon var kär. När det tog slut ett år senare var flickan förkrossad. Det var en viss ponny som fick henne att glömma bort sitt brustna hjärta. Tango, min vän, mina vingar...
När även ponnyn försvann vart flickan tvungen att byta ställe i livet, det fick bli hästar på heltid. Hela dagarna var hon i stallet, om inte på skolan så på fritiden. Det var då Shimisen kom in i hennes liv och gjorde allting så mycket lättare. Hon bar henne över ängarna så att flickan återigen kunde lämna problemen för en stund. Nya vänner och nya hästar stärkte henne, gjorde henne levande och glad. Efter Shima tog hon hand om Silla och vaktade Pexie för att sedan finna sitt eget älskade busfrö - Dennis... Tillsammans gjorde de så mycket roligt, han raderade rädslor ur hennes inre och fick henne att tro på att hon faktiskt var bra. När Dennis sedan skulle hem och flickan skulle lämna tryggheten och gå ut i verkliga livet var det tungt. Som tur var råkade flickan träffa på en annons om en supersöt liten tösabit på drömmarnas ö. När dessa två sågs var det oförklarlig vänskap från första stund, hennes totalt tomma blick fångade flickans intresse och deras början tillsammans var magisk. Allting flickan kände förstod hon, två individer blev till en själ. Ingenting kan få flickan att släppa sin lilltjej, hon betyder så mycket för henne. Det kommer hon alltid att göra.
Jag kommer aldrig släppa dig Sessan, det spelar ingen roll om du aldrig blir någon prestationsdam. Du sitter för djupt i mitt hjärta, det skulle göra alldeles för ont att karva bort dig. Du är min älskling.
Kommentarer