Stackars små rika pojkar
Har återigen kommit i kontakt med texter som handlar om dessa "stureplans-profiler" (en massa kedjebrev överallt, på hotmailen, facebook osv...). Inte så konstigt kanske, det är mycket med dem för en tid framöver. Kan jag tänka mig i alla fall.
Hittade i alla fall en diskussions sida på nätet där en kille, som går under namnet "Ray", skrivit följande:
"Gamla pengar och gamla namn med inflytande kan göra rätt mycket om ni inte insett det tidigare", "det är människor som seglar till Båstad på stora segelbåtar och umgås med chefen över chefen (...) över de som bestämmer över bolaget din mamma jobbar åt eller har tillräckligt med aktier i ett visst bolag", "(...) tjänster & gentjänster är också vanligt...", "det är människor som sitter i 20-miljonervåningar på Strandvägen och på övriga Östermalm, (...) människor ni bara läser om i diverse skvallerblaskor och i näringslivstidningar som Dagens Industri med förmögenheter ni bara kan drömma om."
"Alltså knappast några människor som sitter hemma med en "duttpenna" och hoppas vinna några stackars tusenlappar på bingolotto."
"Ni har att göra med slutna sällskap med stor makt och förgreningar ända in i kungafamiljen (...)", "(...) vardagsmat för deras jurister.", "(...) det kommer inte att behövas någon rättegång för att få det dit de vill. Det kan till och med räcka med ett telefonsamtal till rätt person med rätt kontakter eller inflytande så... (...)"
(Jag har tagit mig friheten att ordna texten lite genom att ta bort onödiga stycken = (...), samt ändrat några ord så det vart lite lättare att förstå texten som var ruggigt dåligt skriven.)
Texten gör mig förbryllad, vad för slags person är detta?
Att växa upp med massor av pengar innebär ju ofta att föräldrarna inte finns till hands under uppväxten, dom jobbar ju.
Att ha mycket pengar bidrar då ofta till att barnet får ersättning för den förlorade kärleken i form av saker, dom har ju pengar.
Att bara få saker som ersättning för kärlek kanske funkar för föräldern men det funkar inte för barnet, det får ingen sund uppväxt.
Att leva utan sina föräldrar får ett barn att känna sig oälskat och bortprioriterat, föräldrarna hoppas på att leksaker kompenserar för förlorade omfamningar och kärleksförklaringar, för det finns mycket att köpa. Efter leksaker finns det den bästa tekniken, coolaste bilen, nyaste modet...Ja, det rullar bara på.
Med dessa förutsättningar måste ju barnen bli märkliga, de har aldrig fått riktig kärlek, därför TAR de den.
De är vana att få allt de pekar på, vad är skillnaden mellan en nalle då de var fem och en tjej nu? De är ju vana att få det de vill ha.
Och föräldrarna ser väl först nu att de gjort bort sig, att deras brist på tid förstört ungarna. Så nu är det åter igen dags att plocka fram plånboken och se till att barnen, som nu är vuxna, slipper lida.
Deras barn kanske växer upp och får bra jobb, fin familj och en MASSA pengar. Men det kommer alltid vara något som fattas dem. Riktig kärlek!
(Det finns ju självklart undantag åt alla håll! Bra och dåliga föräldrar inom alla "kategorier").