Pigg och galen
Imorgon är det dags för hoppträning igen, hur ska det gå med ett kladdigt halvöppet öga?!
Rött och surt är det, hon med för den delen... Sur alltså.
Det är inte alls poppis när jag ska in och spola med koksaltlösning men det är ändå ganska så skönt... Och att liksom stryka med fingret på det undre, mycket(??) svullna, ögonlocket är väldigt gosigt. Men det som är lite konstigt då är att det vätskar sig och kommer tårar. Mammas bebis gråter!
Usch! Vi som ska hoppa! Inte för att det finns något som hindrat henne förut men... Tänk om hon krockar in i hindren när hon inte ser något med höger öga?
Fast det är ju det bästa hon vet, och med all energi som hon sparat på... Oj oj vad jag kommer få åka på bocksprång. Kommer bli som igår, eller värre!
Då var vi först ute i 30 minuter och skrittade. Och Khloé gjorde klart för mig att ICA var en mycket farlig butik, samt att om man krattar grus på andra sidan vägen så kommer hon hoppa på sniskan i 10 minuter efteråt... Tack vare detta beteende vart det lite jobb på banan, ville inte ha häst liggande i handen, det är tungt!
Lillstumpan förstod detta ganska fort och vart till slut som en fjäder i handen (och senare även i baken!!).
När vi skulle trava var hon först mycket fin, sen vart hon lyckligast i världen av någon anledning (vet inte hur det gick till då jag tvingade henne att jobba) och baken sköt iväg först åt höger och sedan åt vänster. Och med mig sittande på hennes då högsta punkt skuttade hon kors och tvärs över banan för att sedan stanna lycklig och nöjd.
Jaha, vi är på sådant humör??
Men det var bara att jobba vidare, tränade lite nedsittning i trav (vilket är mycket märkligt!), hon med öronen riktade mot mig, väntandes. Kände riktigt hur hon planerade nästa bocksträcka, hon är verkligen genomskinlig... Och så får hon galoppskänkeln, och gud vad detta var kul!!!! Hej och hå vad vi studsar fram. Snart vart hon trött på att studsa runt och bestämde sig för att prestera sitt yttersta, och så fin hon var!
Kände mig som självaste Lussan (viss överdrift) där vi travade fram (i nedsittning!) längs med fyrkantsspåret. Vi kunde till och med öka en del på långsidorna och flytta undan för skänkeln på kortsidorna.
För att inte tala om "sätta-sig-på-rumpan" övningen = försök till bakdelsvändning. Som hon för övrigt har fått rätt bra kläm på, till skillnad mot mina försök till framdelsvändningar...
Hon fattar inte alls, med det kan ju ha med hennes bäckenproblem att göra, det tar ju ett tag innan musklerna ändrar sig. Men positiv är hon, min lilla dam. Och hon blir bättre och bättre för varje dag.
Idag blir det tömkörning, och det är mycket jobbigt! Men det kan behövas, så pigg och galen som hon är!
Pigg och galen har hon
förståss alltid varit...