Under väldigt kort tid, och då menar jag verkligen VÄLDIGT kort tid, har jag verkligen bara gjort illa mig. Inte bara fysiskt utan även psykiskt. Det har verkligen varit som ett fritt fall neråt. Innan har allt varit så bra. Jobbet har gått bra, hästen har varit fin. Jag har varit så nöjd med allt. Men den 3/5 vrickade jag vänster fot i ett par träskor, den 19/5 vart jag sparkad i ryggen av en fjording, den 30/5 vart jag fetingdumpad, den 11/6 bröt jag lilltån på högerfoten och igår, den 23/6, vart jag sparkad i ansiktet av en häst på jobbet. Snacka om att vara nere i någon slags otursspiral... Värdelöst alltså. Men snart vänder det, fan va bra jag kommer få ha det då!